juliniberlin.blogg.se

Vänner!

Jag är salig. Första sparrisen med ljuvlig potatis-såsom potatis smakade en gång förut -kokt skinka och hemmagjord Hollandaise. Kanske överkurs med alla tillbehör..Men ändå-ack så gott ..Jag är oerhört bortskämd med bästa mamma Reginas sparriskok ,tidig maj i Sollentuna , lite lagom rökt & salt tysk finskinka.några små färska potatisar som badar i det brynta SVENSKA smöret ! Men nu är vi i Leipzig hos kära vänner ; Stefan P och dennes flickvän Eva G. Solen skiner och sonen är hos kompisar och familjer i Sverige (TACK alla ni som tagit så väl hand om honom! ) Vi bor i Stefans gäst rum och cyklar på kullerstensgator I Leipzig . Vi hade önskat att komma hit på besök, men tack vare Tuula P ,så blev det av på riktigt! (tack bästa du!)Tuula hade skickat lakrits och tidningsutklipp med repotage om Leipzigs alla måsten, och det mesta hann vi med. Kaffemuseumet ,Thomas kyrkan med kör övning och vacker musik (perfekt powernap paus på hård kyrkbänk ,för den som kan somna var som helst = jag ) Bach staty och blommande träd,lunch med vårt generösa värdpar på en av stans äldsta restuaranger (sparrisen) samt quark efterätt som jag aldrig ätit förr,och som tyvärr resulterade i att jag ej orkade smaka de i tidningen omnämnda bakverket Lärk(Lärche) kakan. Det får bli nästa gång! Vi avslutade eftermiddagen på baren Mephisto -Leipzigs kanske mest berömda bar i den vackra Mädler passagen.Det sägs att den stora författaren Goethe såg Faust (huvudpersonen i Goethes berömda Faust ) i källaren ,där det idag framförs "rockteater av samma diaboliska stycke. I baren finns massor av bilder,foton och annat som hör ihop med temat -Mephisto (Djävulen) vilar överallt och med jämna mellanrum, eller när någon av gästerna tittar sig i spegeln,dundrar det i lokalen,tavlorna gungar och rök blandat med hemska skratt pyser ut från olika håll och kanter..Jag satte min Rotkäppchen riktigt på tvären första gången! (Rotkäppchen är ett "östtyskt"tyskt moussernade vin, och ett sådant som överlevt och vuxit rejält efter murens fall).

 

Spinneriet i Lepzig West byggdes 1884 och hade 5000 anställda.Efter ett par år då muren fallit , las fabriken ner .Ryssarna fick maskinerna och området förföll.Sedan kom konstnärer (bla Neo Rausch) och öppnade sin första atelje.Idag är spinneriet en kultur gigant med 100 studior och 14 konstgallerier.I år firar de 10 års jubileum-så det var tyvärr stängt,då de förbereder för festligheterna. Vi hade dock tur! Eva ,Stefans flickvän är konstnär och hade invigning av sin egna lilla atelje ,dit även vi var bjudna på mat och dryck i glada vänners lag! En jätte trevlig kväll på alla sätt. Vi mötte fler konstnärer och bekanta,stod bland tavlor och penslar ,gnagde på kycklingben och goda ostar,samt hämtade dryck från badkaret då kylen inte räckte till !

 Dagen därpå styrde vi från det livliga Leipzig mot "landet" ca 1 1/2 timmas bilväg bort. Där har Stefan utformat sin egna stuga på en lite kulle med utsikt över floden Sale och gröna ängar.Det känns som bullerbyn,fast med färre grannar ,och visst finns fruktträd i massor ,som helgen till ära blommade ljuvligt, men här är vinstockarna focus. Varje litet hus & täppa har sin odling ,liten eller stor,och sitt egna vin som producerats av skörden. Denna helg var det stora "Strausswirtschaft"helgen, dvs de olika vingårdarna/ägarna bjuder in till sig och sitt för att vi ska kunna provsmaka deras vin (och förhoppningsvis köpa) .Det kostar en liten slant och man kan välja på att provsmaka en vin meny,med eller utan tillbehör, eller så nöjer man sig med enbart ett glas .Man sitter på ägarens gård eller trädgård bland grannar ,turister och nästgårds invånaren.Gammal och ung,på cykel eller till fots,ibland med skrindor fyllda med vatten och matsäck,hundar och de allra minsta.Avstånden kan ibland vara långa och man vill gärna provsmaka hos fler producenter. Man vet att man är välkommen in på gården om det hänger en krans,kvast eller bukett utanför grinden eller på staketet.Lite som konstrundan i Sollentuna och skåne- men kanske lite roligare efter ett tag! Möra av vind och vin -vi hade cyklat nästan i 5 timmar ,avrundades kvällen med Thüringer Bratwurst på grillen och vidunderlig utsikt,och tända ljus. Här finns inget rinnande vatten,ström eller andra moderniteter.Gas spis och torrdass, brunn med regnvatten och äppelträds dusch!( Stefan har ordnat en fiffig dusch med hjälp av en hink och ett munstycke.) Vi somnade mycket trötta  och lyckliga på loftet under snedtak och litet fönster ut mot dalen. Där ute sjöng näktergalen för oss som vaggsång, och tåget långt bort blinkade sakta förbi.

Frukost ute och härliga samtal avslutade vår vistelse hos Stefan och Eva i Eulau- Danke schön för en underbar helg med er och hos er ! På vägen hem  åt vi lunch i Wittenberg - staden där Martin Luther offentliggjorde sina 95 teser 1517 och som skämtsamt även kallas" protestanternas Rom".

 

Ovädret kom över oss när vi åkte vidare ,men ju närmare Berlin och flygplatsen vi kom, ju mer kom solen emot oss. Och nu är vi "hemma" igen.Fadern, sonen och den heliga modern..hemma ..i Berlin.